All grown up

Det här med att man blir så trött när man har börjat på sitt första riktiga jobb, det är bara skitsnack. Jobba 10-20 på McDonald's, det blir man trött av, mina kära vänner. Efter det passet vill man kräka på alla människor i hela världen och man är så jävla trött i hela kroppen att man bara orkar titta på tv resten av kvällen. På mitt nya jobb har jag eget rum, egen dator, bestämmer själv när jag ska äta, kan gå på toaletten utan att meddela någon, slipper stämpelklocka, kan dricka hur mycket kaffe som helst och framförallt så behöver jag inte göra något som besvärliga gäster ber mig om. Det finns nämligen inga besvärliga gäster. Att jobba som utredare är paradiset. Jag älskar att jobba kontorstid. Jag behöver aldrig jobba helger och jag får övertidsersättning.

Dessutom har jag nu kapitulerat för kostymen. När jag för några veckor sedan köpte min första kostym så var jag minst sagt skeptisk. Nu är jag mer eller mindre helsåld. Man känner sig oantastlig i kostym. Butiksbiträden ger en ett helt annat bemötande. Man behöver inte känna sig stressad över vad man ska ha på sig. Ahhh. Mitt jobb kräver visserligen inte kostym, men kavaj och jeans blir nästan samma sak. Det kräver inte heller så mycket tankeverksamhet. Jag tycker faktiskt det är helt underbart - kalla mig trist om ni vill. På mitt jobb ser jag ändå hundra gånger trendigare ut än nästan alla andra oavsett vad jag har på mig.

I morse vaknade jag klockan åtta. Det var ett historiskt ögonblick. Att vakna klockan åtta en helgmorgon existerade inte i min värld innan jag började jobba. Detta måste vara ett tydligt vuxentecken.