En mansgris träder fram

Lars Engström är chefsrekryterare och har skrivit boken "En sexists bekännelser". Om jag har förstått saken rätt så skriver han utifrån sin egen erfarenhet om de attitydproblem som råder gentemot kvinnor inom näringslivet. I SvD:s miniintervju erkänner han att "[j]ag har tyckt att män är bättre än kvinnor och sagt saker som att 'det ska vara en riktig karl på det här jobbet'". Engström säger också att män använder sig av härskartekniker, precis som många kvinnor redan har påpekat.

Jag läser med viss förvåning svaret på frågan om hur man får till stånd en förändring. Svarar han att man ska anlita jämställdhetskonsulter eller anställa fler kvinnor? Nej, man ska anställa en 30-årig kille (!) från Handels (!) som ska ges stora befogenheter att driva dessa frågor. Ursäkta mig, jag har inte varit vaken så länge, är det fortfarande år 2005? Eller har vi gjort en plötslig tidsresa till en tid då nyexade killar från Handels är jämställdhetens främsta fanbärare? Duger det inte med en tjej från Handels? Eller, men nu tar jag snart i så jag spricker, någon som har kompetens inom både ekonomi och jämställdhetsfrågor? Eller så är det helt enkelt så att Engströms svar speglar den verklighet hans bok handlar om. Män tar bara andra män på allvar.

Det är intressant (alternativt sorgligt) att hans bok förmodligen kommer att göra mer för att väcka en slumrande jämställdhetsdebatt i näringslivet än vad enskilda kvinnors vittnesmål om diskriminering någonsin gjort. Han är ju man, han är ju objektiv.