Aldrig mer

Jag vill aldrig mer gå på en anställningsintervju. Sov ungefär tre timmar i natt eftersom jag inte kunde sluta tänka på vad jag skulle säga vid intervjun. Chefen som beslutar om tillsättningen lät väldigt barsk på telefon, så jag var rätt nervös inför att träffa henne. Hon var dock ganska lättpratad och jag slappnade av något ända tills jag insåg att tre personer till skulle närvara. Fatta att sitta och bli granskad av inte en, utan fyra (4) personer. Det var dessutom ganska förödmjukande eftersom två av dem var i min ålder, och hade exakt samma utbildningsbakgrund. Jag ska inte gå in på några detaljer, men låt mig säga att det var en pärs. Jag säger någonting, någon börjar anteckna. För det mesta antecknade de ingenting alls. Jag tror det är ett dåligt tecken. Vissa delar av intervjun är jag absolut inte nöjd med (en grej fattar jag inte varför jag sade överhuvudtaget, det var den värsta blundern jag någonsin sagt), och jag önskar att jag vore bättre på att sälja mig själv.